När jag skulle hitta foto till dagens inlägg såg jag det här fotot taget vid St Markusplatsen i Venedig för ca 2 år sedan. Hjälp, är det där verkligen jag? Håret är snyggt, och ryggsäcken saknar jag. Men resten? tror inte det.
Förra hösten hade jag äntligen bestämt mig att nu var det dags att göra nåt åt vikten. De som ville på min arbetsplats skulle vara med i ett projekt som Korpen hade. Det gick ut på att vi, med hjälp av en stegräknare, ha koll på hur mycket vi gick. Men helst skulle man helst gå minst 7000 steg per dag under fyra veckor. Jag tänkte att det här kan vara ett bra sätt att börja. Så då började jag så smått utan att egentligen säga nåt åt nån. Det var/är trots allt min kamp. Sen tycker jag om att göra saker på mitt eget sätt utan allför mycket nyfikna åskådare/tyckare. När folk ska försöka pusha mig eller så blir jag mer irriterad än något annat. När jag vill ha hjälp eller någons åsikt så ber jag om det, tack!
Är personligen inte intresserad hur antalet kilon, medans andra verkar vara det. Har ett ungefärligt hum, men det är allt. Och än är jag mycket långt ifrån att vara ett skelett.
Dags för lite sömn inför skoldagen imorgon.
God Natt mina vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar