Intet är som väntans tider

Tro mig.
Då var alltså dagen D här och jag skulle ta flyget upp till Luleå. Jag var ute på Arlanda i god tid, checkade in och sen var det dags för avgång, kan man tro. Men nej, först var det 10 min sen, sen ytterligare 10 min försenat och nästan 30 min efter utsatt tid fick vi kliva på planet. Väl inne i planet så får vi besked om att det var snöstorm så vi skulle nog bli tvungna att landa i Skellefteå istället ca 150 km från Luleå för att sen ta oss vidare upp med buss. Det lät inget vidare skoj. När man väl ska iväg vill man, åtminstone jag, att det ska vara så smärtfritt som möjligt.
Tio, femton minuter senare så meddelar kaptenen nu var det senaste budet att det lugnat sig något och att vi skulle flyga upp till Luleå, och där försöka ta oss ner om vädret tillät det. Vi skulle kunna cirkla runt i 30 min för att gilla läget. Om det sen efter 30 min fortfarande inte gick att landa skulle vi fått åka TILLBAKA till Stockholm, för att senare ikväll göra ett nytt försök. Så drygt en och en halv timme försenad styr vi kosan mot Kallax International Airport(LLA). Jag gissar att de flesta bad en stilla bön att det skulle gå vägen. Vem ville åka tillbaka till Stockholm för att sen åka upp igen, ingen. När vi närmade oss Luleå så hade det klarnat upp något och efter att ha åkt runt i ca 15 min extra så kom vi äntligen ner. Sen väl nere på marken fick vi höra att planet innan hade fått åka tillbaka, vilken tur vi hade.
Har inte träffat vilddjuren sen i somras så de var lite blyga när vi sågs, men det tog inte många minuter förrän den blygheten lagt sig och de sprang och härjade som vanligt. Vi har busat och haft oss så nu är jag ganska mör plus att jag har en blåtira på gång. Unga frk råkades slänga en Alfons Åberg bok som träffade vid tinningen. Jag har ju förstått att det bara är ett spel för kulisserna , ni vet Alfons berömda "Jag ska bara.." Han är en fara för alla barn och oss vuxna som läser böckerna, fniss.
Dags för en date med John Blund.
God Natt!