Som en åsna...

..mellan två hötappar känner jag mig. Att säga "Hej Då" blir jobbigare för varje gång, samtidigt skulle jag vilja bo uppe, både ja och nej.
Har det bra som jag har det här, men drygt 100 mil emellan oss är en bra bit. Jag blir tokigare om jag börjar tänka på det.
Det gick bra att stiga upp och jag hade packat så gott som allting igår kväll. Det var bara några få saker som fattades. En snabb dusch, medicin och en smörgås. Så var jag klar.
Kan inte tro hur mörkt det är ute här. Hemöver är det ljust hela natten. Otroligt viken skillnad det är.
Har inte gjort mycket, betalat räkningar och kollat posten, det är väl allt. Men imorgon ska jag ta mig ut nånstans. Kan ju inte sitta inne precis i den här värmen. Har någon nåt tips!
Nej, nu ska jag ta mig till sängen.
Natti, natti!