Idag har jag spenderat stora delar av dagen framför datorn.Har fastnat på Youtube och tittat på alla möjliga klipp. Musik, intervjuer man kan verkligen bli fast där om man inte har någon tid att passa. Så var fallet idag.
Andy Garcia, George Clooney, Andrew Johnston och Susan Boyle. Så länge jag inte finns med på Youtube är jag glad. Jag vet inte hur det är med er, men det är bland det värsta jag vet att se mig själv på film. Bara att höra sin egen röst på band, men kombinationen av att se och höra sig själv är fruktansvärd. Det har hänt ett par gånger och det är lika hemskt varenda gång.
Hur kommer man över sånt och har skådespelare inga såna spärrar undrar jag? Missförstå mig rätt, det kanske inte finns spärrar av det slaget men nog är det väl mystiskt att vilja se sig själv på den vita duken, eller att bli beskådad av 100- till och med 100 000-tals personer på nätet.
Har inga större problem att prata inför en grupp om jag har något speciellt jag vill säga, men bara så där?! Vissa dagar vill man knappt se sig själv i spegeln, det kallas visst PMS, men vad vet jag som kommer från landet.
KV har lagt ut en massa gamla kort på facebook. Vissa var nästan 30 år gamla, himmel vilka henska kläder jag hade. Inte bara det, jag var så naiv och dum på den tiden. Vill gärna tro att jag blivit klokare, inte mycket, men något klokare sen dess.
Nu är det snart dags att krypa till kojs. Imorgon ska de stänga av vattnet ett par timmar mitt på dagen så jag ska hitta på att gör något under tiden. IKEA, luncha med KV eller kanske åka in till stan. Den som lever..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar