I O Magazine var det någon som sa att alla mår bra av att sjunga. Det tror jag nog kan vara sant. Men frågan är mår alla bra av att höra oss sjunga?
I mitt fall är svaret NEJ!!! Sen ska jag väl säga att det aldrig stoppat mig. Jag sjunger inte karaoke, vilket min omgivning nog är tacksam för.
När jag jobbade som personlig assistent så tyckte jag att det var så trist att våra utflykter bara gick till Galne Gunnar och ICA Kvantum. Så jag föreslog att vi skulle åka på Allsång på Skansen, istället för att sitta där hemma framför TV:n. Det här var på Lasse Berghagens tid som allsångs ledare. Låt mig säga att min brukare och hennes granne tyckte att det var toppen. Kan tro att mina yngre kollegor svor bakom min rygg för de tyckte att det var trist. Vi andra tyckte att det var ett kul avbrott i vardagen. Där uppe på den reserverade handikapppområdet lärde vi kände de andra rullstolsbundna besökarna, deras assistenter och familjemedlemmar. Det var en jättefin gemenskap bland alla där, det kan jag sakna idag. Idag på väg till jobbet så klev det på tunnel banan två av stamgästerna. Ett par tvilingbröder, tilllika AIKare. Det fanns gubben som alltid hade med sig flera ombyten bara för att komma med i blid, suck. Och damen som hade en grön kavaj med tillhörande tyrolerhatt ifall vi skulle sjunga "Du borde köpa dig en tyrolerhatt." Vi, jag och min tant vi hade med en klappstol till mig att sitta på och massäck så vi inte skulle bli törstiga eller hungriga.
När sjunger du som bäst? I duschen, med stereon på högsta volym eller bland andra?
Lämna gärna ditt svar här.
Mer imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar