fredag 20 februari 2009

Godis är gott




FÖRLÅT MIG FADER FÖR JAG HAR SYNDAT



Jag blev så sugen på godis när jag var inne på Konsum idag, så jag var bara tvungen att köpa lite plockgodis. Gud så gott!
Sen har jag dräglat över en gift man, ett riktigt ögon-och örongodis, Hugh Jackman. Han var James Liptons gäst i Inside The Actors Studio. Såg honom nyligen i filmen Australia. Filmen som sådan är väl ingen höjdare, men Hugh, mamma mia. Han är inte bara snygg han kan sjunga också. Klicka här och lyssna på när han sjunger 'Oh What A Beautiful Morning' från musikalen Oklahoma. Han verkar vara en kille med glimten i ögat samtidigt som han tycks vara ödmjuk. Tro f** att jag blir alldeles till mig i trasorna.
Har förövrigt varit ute på promenad, det var ett tag sen sist men nu är det bara att ta tjuren vid hornen och sätta igång igen, skam den som ger sig. Det är tyvärr ingen som kan göra det åt mig. Nästan det första dietisten frågade var om jag funderat på Gastric Bypass. Hon kändes lika seriös som den läkaren som kom lördagen jag låg inne på StG och med en sarkastisk underton undrade om jag inte skulle börja att motionera. Jag ville strypa henne långsamt. När folk som inte känner en kommer med tips och råd och gör det på ett okänsligt sätt, då ser jag rött. Behöver jag säga att jag gick inte tillbaka till dietisten. Dessutom är min ordinarie läkare är rak och ärlig utan att för den skull vara plump.
På mitt kylskåp har en strip från serien Träsket; I första rutan ser man en volleyboll som flyger över nätet. Sen i den andra en groda som lätt slår den tillbaka över nätet. Ruta tre "high five:ar" grodan en annan groda på sin sida om nätet och på andra sidan står ett par sköldpaddor som inte kan göra nåt. Det är alltid lätt att vara kaxig när man är i en överlägsen position. Nåt man/jag borde tänka på oftare. Vi har olika förutsättningar och det är det som är så bra och som gör oss unika.
"Of all the times that I've been burned, by now you'd think I have learned. That it's who you look like and not who you are." -Jackson Browne

1 kommentar:

  1. Visst känns det underbart när de bara lämpar över ansvaret på en själv istället för att försöka hjälpa? På mig har knäna pajat så jag kan inte promenera, en av mina läkare skrev ut Xenical (ovanpå alla mina andra mediciner.. nej tack!) och en annan konstaderade att tja, inflammationer i knäna får du nog leva med... Träffade en psykiater häromveckan som dock begrep hur det kändes... hon rekommenderade också motion men på det här sättet: Vattengympa är bra. Ja sa jag, men vem vill visa upp sig i baddräkt när man ser ut såhär? Har du tillgång till internet sa hon. Ja, sa jag. Då kommer jag att skriva ett recept till dig på att köpa en baddräkt. Sen får du fundera lite till och sen gå till badhuset och ge sjutton i vad alla andra tänker. Kan du göra det? DÅ kändes det som att det var möjligt. Nu är baddräkten inköpt och ska invigas om ett litet tag.

    SvaraRadera

Räknare